Exempel på frågor för analys av publika byggnader som aktualiserats av de tankefigurer jag beskriver i min avhandling Folk, form och funktionalism från 1987. De är i många avseenden lika aktuella idag, även om de skulle se annorlunda ut om jag skulle skriva dem idag. Rumsliga frågor är dels starkt förknippade med en åldrad modernism med dess tankar om demokrati och dels relaterade till dagens drömmar om utvidgade dialoger och nya mötesplatser i staden.

Det är väsentligt att studera värd/gästrelationer, såväl socialt som i arkitekturen; dels som uttryck för privategendomens klart definierande ramar och dels som informella komplexa förhållanden mellan mer eller mindre autonoma gemenskaper. Värd/gästrelationerna bör inte studeras som enbart förhållanden mellan privatägare och ickeägare, utan även som uttryck för andra mer komplexa samhälleliga maktförhållanden. Inför en person eller en grupp på tillfälligt besök i en stad eller på en restaurang kan jag exempelvis som innevånare eller stamgäst fungera som värd. Arkitekturen kan antingen understödja eller undertrycka en sådan relation, framför allt genom den öppenhet den har gentemot stadsbon eller stamgästen respektive de fordringar som ställs på tillfälliga gäster, för att bli helt tillgänglig även för dessa.

Jag har utarbetat en sammanställning av frågor, inspirerad av Denis Bablets uppsats Att analysera teaterplatsen. Bablets artikel är visserligen främst avsedd att vara till ledning för teaterfolk, som behöver analysera platsen för en planerad uppsättning, men jag fann den användbar även som utgångspunkt för att sammanställa frågor för analys av publika byggnader i allmänhet. Jag publicerar dessa här, för att ge en föreställning om vilken typ av frågor som de två relaterade tankefigurerna föranleder vid arkitekturanalyser. I den följande analysen av offentlighetens byggnader och rum har denna sammanställning inte använts systematiskt. Den är också skriven senare och bör därför snarare betraktas som ett resultat av dessa studier.

Byggnadens läge och samhälleliga relationer.

• Vilken är byggnadens faktiska ägorättsliga status, byggherrens finansiella beroenderelationer, samhälleliga ställning osv?
• I vilket socialt sammanhang står byggnaden? Vad för slags andra institutioner, vilka gator, torg, parker, naturområden, övrig bebyggelse osv anknyter byggnaden till? Hur är dessa relationer arkitektoniskt uttryckta?

Byggnadens relationer utåt.

• Vilka föreställningar om inne och ute, om hemma och borta, om tillhörighet och anonymitet, om privat och offentligt förmedlar arkitekturen?
• Vilka förmedlande rumsligheter finns mellan offentligheten och byggnaden? Relaterar sig byggnaden till några samhälleliga gemenskaper eller söker den ge intryck av en allas lika tillgänglighet?
• Finns det arkitektoniska anknytningar till närstående eller likartade byggnader, hänför sig byggnaden till en viss typ eller framstår den mer som ett hus i allmänhet? Finns makten över byggnaden eller andra tillhörighetsrelationer uttryckta som någon form av värd/gästrelation?
• Vad omfattar strävan efter helheten? Ingår byggnaden i en större gestaltad helhet eller framträder byggnaden själv som en egen helhet? Har byggnaden delar med egna helhetsaspirationer?
• Finns det en eller flera institutioner som arbetar här? Har de eller delar av dem andra relationer utåt än över scenen, över disken osv? Hur förhåller sig olika entréer till varandra, till offentligheten, osv? Finns här en betydelsegradering i arkitekturen?

Byggnadens rumssamband.

• Hur når man utifrån sina ärenden i byggnaden, hur rör man sig i byggnaden och hur lämnar man den?
• Hur uttrycks relationen mellan de som arbetar i byggnaden, de som bestämmer i byggnaden och allmänheten? Finns utrymme i arkitekturen för att utrycka verksamhetens personligheter eller dess kollektiva identitet?
• Hur förhåller sig byggnaden till det vardagliga, festliga, lättsinniga eller det tänkta och utsökta?
• Är sambanden mellan rummen eller rummen i sig själva det primära? Är de förenade med ett neutralt korridorsystem eller har komunikationsutrymmena någon form av tillhörighetsprägel?

Publikrummets inre relationer.

• Hur begränsar publikrummet brukarnas självständiga tolkning av användarsituationen. Är rummet specialiserat, generellt eller flexibelt? Hur är andra funktioner, än de som är i första hand avsedda, beaktade arkitektoniskt?
• Hur sluter sig rummet mot angränsande rum, mot byggnadens omgivning osv, både visuellt och reellt genom dörröppningar?
• Hur är publiken placerad och grupperad inbördes? Finns en sär-skild plats eller rumslighet för talare, musikant eller annan aktör? Finns andra rum i rummet?
• Vad kräver estraden av publiken? Vilka relationer finns mellan scen och publik? Hur gör aktörerna entré och sorti? Finns det något annat värdskap än aktörerna själva?

Bablet, Denis, ”För en metod att analysera teaterplatsen.” ur Teaterarbete. Texter för teori och praktik utgivna av Kurt Aspelin. Stockholm 1977