Artikel ur KulturPolitisk tidskrift nr1996/3-4 som å ena sidan speglar de något naiva drömmar som vi då knöt till internet och nätverkssamhället. Å andra sidan  återger artikeln en hel del tankar som jag fortfarande ser som viktiga i dag.

Västsvenska NätVerket

Ett samhälle i förändring kräver förändrade arbetssätt och attityder. Förändringar kan upplevas som hotande, men förändringar medför också många möjligheter. Västsvenska NätVerkets verksamhet ar ett exempel på hur man kan utnyttja de möjligheter det så kallade kunskapssamhället erbjuder.

Den oro många känner inför framtiden är numera i stort sett ett normaltillstånd i det moderna industrisamhället. Detta vittrar sönder i snabb takt samtidigt som något annat uppstår i dess ställe, vilket medför att samtiden är svår att förstå sig på. För en demokratisk framtid är det därför viktigt att en grundläggande trygghet går att förena med framtids  utopier, dvs att det moderna projektets löften inte kastas över bord utan förverkligas. 

Vi står vid ett vägskäl, men ser ännu inte vart vägarna leder. Var tid skapar sina begrepp och betydelser. Idag hör vi ord som pluralism, internationalism, kreativitet, vetenskap och kultur i sammanhang som vi inte är riktigt vana vid. Det skapar förvirring, men förvirring kan vara ett fruktbart sinnestillstånd.

I takt med att nationalstaternas betydelse minskar och globaliseringen tilltar har allt större förhoppningar kommit att knytas tIll regionerna. Det är en process som i hög grad förstärkts genom bygget av den Europeiska unionen. Att identifiera Västsveriges fram  tidspotential är en nyckelfråga för oss som verkar i denna region. 

Projektet Västsvenska NätVerket är ett försök att ställa samtidens alla oklarheter och ambivalenser ansikte mot ansikte på ett konstruktivt sätt. Ett experiment att med utgångspunkt i den geografiska, ekonomiska och sociala situation vi befinner oss ta fasta pil modernitetens möjligheter och söka finna en farbar väg in i den ovissa framtiden.

Industrisamhället håller på att gå in i en ny fas

Om det tidigare   under industriepoken v handlade om att avgränsa och renodla olika samhällsfunktioner, kan man idag se en upp  luckring av dessa gränsdragningar. Då var nyckelorden åtskillnad, specialisering, strävan efter entydighet och världens förutsägbarhet. I dag är nyckelorden ömsesidighet, mångfald, ovisshet, frågan om sammanhang och sammanhållning, experiment, syntes och ambivalens. 

För att kunna hantera och orientera sig i en sådan ny situation krävs en stor portion öppenhet och kreativitet. Om inte kulturliv och kunskapsprocesser ges större utrymme och spelrum riskerar åtskilliga att fastna i kvar  dröjande tankemönster. Oplanerade möten, med sina konfliktrisker, får inte sopas under mattan utan istället ses som utmaningar till konstruktiva lösningar. Dynamiken är många gånger fokuserad på just skärningspunkterna mellan det spontana och det institutionaliserade. En utvecklad och intensifierad kommunikation kan då bidra till att skapa nya erfarenheter och ny kompetens. 

Industrisamhällets mekanisering har skapat både funktionella och visuella element. En traditionell mekanisk konstruktion går ofta att förstå sig på direkt genom ett enkelt betraktande. Vårt språk och vårt tänkande är ju i hög grad genomsyrat av mekaniska och industriella metaforer: Samhället är en maskin med kugghjul och motorer, med hävstänger och transmissionsremmar, med startsträckor och accelererande utveckling. 

Det framväxande kunskapssamhället är däremot mer abstrakt och konturlöst till sin form. Om ångmaskinen var den stora metaforen för – och kraftkällan i – den industriel  la revolutionen, spelar datorn samma roll i den informationstekniska revolutionen. Men datorn, chipset eller kretskortet är inte lika omedelbart påtagligt, lika gripbar och begriplig, som en frustande ångmaskin. Kanske är just nätverket en bättre metafor för den radikala samhällsomvandling vi genomlever. Alla de som försökt bygga nätverk vet hur oöverskådligt och trassligt det kan bli. Men när alla sladdar, kablar och ledningar är på plats, när alla konfigurationer och överföringsprotokoll väl är samstämda, ja då kan nätverket fungera. Och då kan stora och oväntade saker och ting ske.

Gasklockan – spindeln i ett multimedianätverk

En viktig dcl l det Västsvenska NätVerkets arbete är projekt Gasklockan i Göteborg. Vår vilja och önskan är att använda den uttjänta gasklockan som ett utropstecken. som åskådligt laboratorium och konkret symbol till en mer abstrakt vision. Tanken tär att bygga om gasklockan   – en industriell relikt ett för alla göteborgare välkänt landmärke mitt l trafikmaskineriet vid Göta älv och vid stadens norra infart – till en ”multimediakampanil”, till ett centrum för experimentlusta och konst, för kultur och kunskapssökande uppbyggt kring den nya informationstekniken. 

På så sätt kan en av industrisamhällets konkreta artefakter ges en ny funktion och en ny symbolisk betydelse. I spännvidden mellan sin sakrala och livfulla identitet ger Projekt Gasklockan spelrum för initiativkraft och Innovationer. Den gamla gasklockan både omvandlas och bevaras. I samma anda har Västsvenska NätVerket skapats för att stärka utvecklingen av ett regionalt kunskapssamhälle – fysiskt regionalt men intellektuellt globalt. Rotfäst i gamla traditioner och kunskaper men öppen för de nya möjligheterna.

Den svindlande informationstekniska utvecklingen

I dag håller en informationsteknik infrastruktur på att byggas upp och de beslut som fattas kommer att få konsekvensen för lång tid framöver. Det är av avgörande betydelse att det kommer igång diskussioner med såväl bredd som god verklighetsförankring. 

En rad människor strävar eller försöka urskilja strukturen och substansen i det kunskapssamhälle som skymtar vid horisonten. Det nya synes vara en bredare kontaktyta mellan kultur, kreativitet, kunskap, kompetens och kommunikation. Idéer måste mötas över gamla gränser och konfronteras med nya perspektiv. Kunskapsprojekt som utvecklas i isolerad miljö riskerar att stagnera. Omvänt uppstår nya idéer i mötet med nya perspektiv en tätare kunskapsmiljö. Utvecklingen av kunskapssamhället är en ständigt pågående process, där idéer föds, avlänkas i väldefinierade resultat, eller vidareutvecklas i en öppen nätverksstruktur. När kunskapen erhåller en alltmer central betydelse i samhällsutvecklingen växer behovet av en analys av villkoren for kunskapsutveckling. För att en positiv utveckling mot ett kunskapssamhälle ska kunna ske måste därför ytterligare ett ”k” läggas till: kritik. Ställd utan en kritisk självreflektion förblir kunskapssamhället nämligen bara en konstruktion, en modell utan djupare mening.

Nätverk byggs genom frivillig sammankoppling underifrån

Ett kunskapsnätverk värt namnet måste växa ram underifrån. För att vilja ansluta sig måste aktörerna själva se fördelarna med detta och då är idéernas egen bärkraft central. När ett nätverk uppnått en viss kritisk kontaktnivå, utvecklas det i en närmast självgenererande form. Men det framväxande kunskapssamhället kommer sannolikt även i framtiden att vara starkt beroende av personliga kontakter, välkända strukturer och beprövad teknologi. En elektronisk nätstruktur i form av hårdvara är inte tillräcklig för utvecklandet av denna process. 

Av storvikt är att uppbyggnaden av nätverk försiggår på flera håll samtidigt. Det råder inget konkurrensförhållande mellan olika projekt, utan varje separat projekt bör tvärtom uppmuntras. De projekt som leder fram mot kunskapssamhället kommer troligen att knytas närmare varandra längre fram i tiden. Alla kan därför dra nytta av den bredare kontaktyta som uppstår genom olika nätverksinitiativ. Grundfilosofin för Västsvenska NätVerket är därför att öppenhet gagnar utvecklingen av kunskapssamhället. 

Det regionala nätverket i vår tappning inleds naturligt i Göteborg, där det finns initiativ som ger en god start. Men det kan även snabbt växa geografiskt och innehållsmässigt genom kontakter med befintliga initiativ, tänkbara framtida samarbetsinitiativ och utvecklandet av ett nätverk av personer som ryms inom nätverksbegreppet. Västsvenska NätVerket ser därför en sammanhållande nätverksredaktion som ett viktigt element.

Informationsteknologin skapar både förhoppningar och hotbilder

Västsvenska NätVerket är ett samarbetsprojekt mellan flera organisationer och projekt som alla syftar till att utforska den nya teknikens möjligheter: Göteborgs kulturnämnd, Pilotprojektkontoret, Nättidskriften Alba, Tidskriftsverkstaden i Väst och kulturtidskriften Ord&Bild. Avsikten är att skapa kreativa mötesplatser där det västsvenska kulturlivet och kunskapsorganisationer kommer i kontakt med det senaste inom informationstekniken. Delprojekten syftar till att på olika sätt utveckla nätverk och kompetens, befrämja kultur- och kunskapsutveckling samt kreativitet och kritik. 

Vi tror att Västsverige är en region som lämpar sig väl för detta. Här finns ett antal företag inom elektronikområdet som är världsledande inom sina verksamhetsområden, här finns universitet och teknisk högskola som bidrar till en högklassig kunskapsutveckling, och här finns slutligen ett gränsöverskridande och initiativrikt kulturliv. Genom ett medvetet skapande av kontaktytor mellan olika aktörer vill vi bygga vidare på den tradition av pragmatisk samarbete och öppna internationella kontakter som är så typiskt göteborgsk. Vi håller för troligt att vårt projekt har goda förutsättningar att fungera som katalysator för en mångfald kreativa processer i det västsvenska närings- och kulturlivet. 

Utvecklingen på IT-området är emellertid även förenad med ett stort vågspel. En fara ligger i att kunskapsklyftorna riskerar att öka radikalt. Vårt projekt vill motverka detta genom att lyfta fram alla de kompetenta människor, som utan effektiva initiativ annars riskerar att stå vid sidan av den snabba IT-utvecklingen. De satsningar på utbildning och kompetensutveckling som ingår i projektet syftar alla till flexibilitet och möjligheten att anpassa sig till nya och i dagens läge oförutsedda arbetsvillkor.

Tradition och nytänkande i syntes

Inte sällan framställs multimedia  och informationsteknologin som en ny uppfinning som sprider sig över världen. Då brukar hela IT-området beskrivas med termer som gigabytes och bredbandskapacitet. Men en närmare skärskådan ger vid handen att en stor del av dagens IT-kompetens bygger på traditioner från undervisnings- och kulturinstitutioner, media  och TV-bolag, telefonbolag, tryckerier, etc. Det nya uppstår alltså inte ur ingenting utan ur den gamla kulturen. 

För den som vill delta i utvecklandet av kunskapssamhället räcker det inte med att befinna sig vid den teknologiska frontlinjen. Det är ofrånkomligt att informationsteknologin även fylls med ett intressant och användbart innehåll. Traditioner fungerar som språngbräda in i förändringsprocessen. Gränsen mellan det gamla och det nya tydliggör strukturen hos det gryende som växer fram. Just som en följd därav har vi valt gasklockan som en bärande symbol för det vi vill åstadkomma. 

Med sin starka inre och yttre identitet skulle gasklockan kunna förvandlas till en mötesplats för kompetensutveckling i Västsverige, väl förankrad i den gamla industrikulturen. Det finns utrymme för simultant arrangerade multimediashower samt för experiment och utställningar drivna som självständiga projekt. Som exempel: Den redan etablerade lT-utställningen Tidsvåg Noll, den nystartade Vetenskapsfestivalen eller varför inte en multimedia- och videofilmavdelning av Göteborgs filmfestival? Möjligheterna och idéerna är många. 

Gasklockans bottenvåning skulle utgöra själva navet i verksamheten. Det skulle kunna erbjuda ett multimedialaboratorium, med kafé och flera olika projektkontor fyllda av en bred kreativ kompetens. Med ett konkret, konstruktivt och experimentellt förhållningssätt kan detta ”nav” engagera inte minst kulturarbetare, kvinnor och ungdomar i den nya tekniken. Syftet är att skapa ett spännande möte mellan konsten och den nya tekniken. I ”navet” skall besökaren kurma känna kreativiteten och mångfalden sjuda med det ekerformade taket som en sammanhållande estetisk symbol. Härifrån initieras projekt i multimediakampanilen, här planeras seminarier, kurser och konferenser, här formuleras och organiseras de vetenskapliga utmaningar som verksamheten ställs inför. 

IT-området är ekonomiskt expansivt och beskrivs som ett av de mest lönsamma investeringsområdena. Det är ett snabbt växande område för både tillverkning och tillämpning och stora nationella och transnationella satsningar görs. För en region är det således av synnerligen stor vikt att ligga långt framme kunskapsmässigt. Det är även viktigt att kreativiteten mobiliseras för att finna de produktidéer och produktivitetshöjande och välfärdshöjande användningsmöjligheter som finns.

Från traditionsbärare till framtidspiloter

Västsvenska NätVerket ser utbildning av kulturarbetare som en viktig möjlighet att möta kunskapssamhällets krav. Pilotprojektkontoret skall arbeta med att omforma problem till utmaningar genom bruk av bland annat ”kollektiv design”. Kontoret skall utveckla och förmedla nätverkskunskap och modern designteori. Det ska också anordna ”workshops”, kurser och seminarier, framställa pedagogiskt material, stödja och skapa kunskaps- och kulturnätverk, stötta eller genomföra experimentella eller kreativitetsgenererande kulturevenemang samt utföra konsultinsatser projekt där kompetensresearch och kunskapsutveckling är av central betydelse. 

En av kontorets grundidéer är att undersysselsatta yrkesgrupper med lämplig vidareutbildning kan bli en viktig resurs i arbetet. bildning och arbetslivsutveckling av arbetslösa kulturarbetare och ungdomar ses således som en vital del av den dynamiska och lärande organisation som pilotprojektkontoret arbetar med. Efter hand skall de som knyts till organisationen även på egen hand kunna fylla en uppgift i regionen som framtidspiloter. För Västsvenska NätVerket framstår kulturarbetare och invandrare som en strategisk resurs i internationaliseringsprocessen. Västsvenska kulturnätet har goda förutsättningar att skapa ett kvalificerat fönster mot världen. 

Nätverkstan har sin förankring i Tidskriftsverkstan och Ord&Bild och är just nu inbegripna med att sätta upp en internetserver Göteborg (färdig i jan 97). Den skall vara öppen för alla kulturinstitutioner, stora som små, i Göteborg med omnejd och ha kopplingar ut i Europa. Projektet är tänkt att fungera som en katalysator och sätta igång en rad spännande processer i det västsvenska kulturlivet. Detta skulle i sin tur kunna bidra till att existerande kulturinstitutioner stärks, samt att regionen i sin helhet blir än mer attraktiv, med en större förmåga att locka till sig nyetableringar. 

Nätverkstan åtnjuter ett flertal internationella kontakter, varför utlandsfödda boende i Västsverige kan bli synnerligen värdefulla för samtliga inblandade. Att behärska andra språk än svenska är naturligtvis ett måste om man ska kunna ta vara på internets globala potential. Goda kunskaper i spanska, franska osv är alltså till stor nytta. Inte minst eftersom ambitionen med servern är att tidskrifterna och andra deltagare ska erhålla sammanfattningar av materialet på samtliga världsspråk (engelska bör och måste inte vara det enda språk vi kommunicerar med). Det finns alltså dels en rad översättningsuppgifter som väntar, dels ett behov att sköta och vidareutveckla internationella kontakter. Kännedom om andra länders kulturer blir då oerhört värdefullt.

Arbetslöshet en strategisk resurs

VästsvenskaNätVerket vill samla de regionala IT-krafterna i en särskild NätVerksredaktion. Konkurrens i alla ära, men regionens möjligheter att hävda sig i det kunskapsintensiva samhället hänger intimt samman med hur tätt nätverket kan tvinnas. Arbetslöshet kan användas som en strategisk resurs i detta nätverksuppbygge, samtidigt som de inblandade skaffar sig en stärkt ställning på arbetsmarknaden vid framväxten av nya yrken inom nätverksverksamheter. NätVerksredaktionen försöker finna strategiskt intressanta företag och organisationer som inser fördelarna med ett fördjupat kontaktnät. NätVerket växer och de inblandade arbetslösa erhåller viktiga kontakter med näringslivet. 

Högskolorna är en strategisk resurs i kunskapssamhället. I dag är därför behovet av en ökad kontakt mellan högskolor och omvärld en accepterad tanke. Förlängningen av tanke gången är däremot fortfarande problematisk. Hur relationen mellan högskola, näringsliv och övriga medborgare ska utvecklas tillhör en av 90-talets viktiga framtidsfrågor. 

NätVerksredaktionen strävar efter att successivt bygga upp en elektronisk publikationen som stöd för det regionala nätverket. Publikationen kommer då att fungera som en av de sammanhållande krafterna i det regionala NätVerket.

Västsvenska NätVerket har beviljats ett ettårigt stöd, men med en möjlighet till förlängning. för att utveckla tankegångarna i ett arbetsmarknadspolitiskt projekt. Ekonomiskt stöd ges av EU:s socialfond Mål 3, Länsarbetsnämnden och Stiftelsen Framtidens Kultur.

Styrgruppen för Västsvenska NätVerket:
Lars Jadelius, Pilotprojektkontoret
David Karlsson, redaktör Ord&Bild
Nils Tengdahl, Göteborgs kulturnämnd
Christer Wigerfelt, Kosmedia och Alba