Presentation:
Mina vetenskapliga meriter omfattar ett brett kulturvetenskapligt och humanistiskt perspektiv, men mitt forskande omfattar också en givande erfarenhet både som konsult och som aktivist för ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle.

Jag har utvecklat en bred sammanhängande repertoar av metodiska ansatser som lånat teori såväl från design och planering, som från pedagogik och lärande. Efterhand tänker jag  presentera detta mångåriga arbete dels med aktuellt nyskrivet material och dels genom artiklar som är publicerade tidigare. Med en viss bearbetning hoppas jag att de ska fungera som ett sammanhängande ramverk och metodik. Läs ”Läs fritt!”

Genom att hålla samman ett komplext teoretiskt ramverk med en mer pragmatisk metodisk ansats, kan stöd skapas i de design- och planeringsprocesser som inte är rutin och därmed förutsätter ny kunskap. Det handlar således om pilotprojekt, men inte om projekt som bara syftar till förnyelse, utan om projekt som tar till vara lokalt, erfarenhetsbaserat kunnande, av de levande kulturarven sedda som resurser och som tidigare gjorda investeringar.

Pilotprojekt karaktäriseras av att de är fristående med en tydlig början och avslutning, men bör också medvetet ses som inslag i långsiktiga processer. Sociala hållbarhetsprocesser kännetecknas av att olika aktörer går samman för finna en gemensam inriktning, men som även fortsättningsvis vill agera relativt självständigt. Sådana involverande och komplexa design- och planeringsprocesser kräver en särskild logik och metodik. Det gäller ju att ta vara på den energi och handlingskraft som deltagarna representerar, utan att låsa in dem i en detaljerad plan. Här kommer därför viktiga metodiska inslag in från både pedagogik och samhälleligt lärande.

Ordet bridgers skulle kunna stå just för personer som förmår skapa konstruktivt sampel och lustfylld samhandling för ett gemensamt bästa. Det är betydelsefullt att vi mer medvetet kan ta oss an design- och lärprocesser, som förutsätter både interkulturella och transdisciplinära ansatser. Det innebär att design såväl som planering bör inbegripa traditionellt vetenskapliga, konstnärliga och humanistiskt grundade kunskapsperspektiv. Vi har en rik historia att ösa kunskaper ur.

Artiklarna och essäerna här på bridgers.se är skrivna i olika sammanhang och vid olika tidpunkter. Jag tar mig dessutom friheten att utveckla texterna efterhand där jag finner det önskvärt. Illustrationer har jag samlat på mig i åratal, men det innebär att det tar tid att gå igenom och att hitta rätt bild i rätt textsammanhang. Era reaktioner och synpunkter är av stor betydelse för det arbetet. Ingen synpunkt, fråga eller kommentar är oviktig eller trivial för mig.

I förlängningen hoppas jag att materialet skall utvecklas till en väl illustrerad bok. I samma anda som mina tankar och metoder syftar jag dock inte till en monolitisk läsupplevelse. Jag hoppas att de olika infallsvinklarna ska samspela med läsarnas egna kunskaper och kunskapande.

Jag ser det som både produktivt och nödvändigt att se världen ur olika perspektiv och att hämta inspiration och empiri från vitt skilda håll. Det kan vara från olika akademiska fält, det kan vara från många olika erfarenhets- och upplevelsesfärer (både egna och andras förmedlade via olika konstformer) och det kan vara egna studier av omvärlden. De kunskapsprocesser vi har att ta hand om och påskynda måste inbegripa hela det flöde som kommer till uttryck i Bridgers Cross nedan. Tolka den fritt och eftertänksamt.

Därför är det inte viktigt alls i vilken ända ni läsare tar er an texter och bilder. Det är heller inte viktigt eller ens möjligt att sträckläsa. På ett sätt är de inte så svårlästa, men det blir snabbt väldigt mycket att ta in och att reflektera över. Det blir betydligt lättare för er, tänker jag, om ni som läsare inte försöker fånga in det ni läser i någon etablerad fålla eller alltför starkt knyta tankegångarna till  de ”gubbar” jag refererar till. Tyvärr är det ofta just sådan fällor kunskapandet fastnar i.

Läs fritt och fördomsfritt! Vi står inför en mycket omfattande omställning av de kunskapssystem som blivit etablerade och därmed av allt vad vi lärt. Omfattningen av den omställningen får absolut inte hindra oss att ta till vara våra fantastiska kulturarv. Tvärtom blir det än viktigare att ta till vara och stärka det vi finner gott och fungerande.